SoQte -pysslar och funderar

Ikväll kommer älsklingen hem..   har inte sett honom på tre veckor nu och det är på tok för lång tid känner jag!
Så nu ska jag passa på och städa lite då jag ändå är hemma med sjuk dotter. Putsa några fönster,  dammsuga och dammtorka.

Nyss kom min lilla sjukling in och log så sött..  min första fråga till henne var,  vad har du gjort nu?
Tänk att man kan se på sina barn då de gjort något de vet att de egentligen inte får göra! Hela uppsyna på jäntan var glimt i ögat och leende från ena örat till det andra.
Hon hade tänkt bli en bok som man kan läsa, fick jag till svar. På hela hennes högra lår stod det skrivet Ahhahaaaaaaahaaaaaaa...    sarkastiskt? Japp! Tur hon har glatt humör den lilla! ;) Och bättre med Ahhahaaaaaahaaaa än "kuk" som hon hade fått lära sig skriva för några veckor sedan..  och som hon med ett tokfniss sa att hon nog allt visste vad det betydde minsann! Ja jäklar du! Det var bara till att bita ihop och försöka se så allvarlig ut som möjligt medan jag förklarade med en inte alltför kvittrande stämma att så får man absolut inte gå omkring och säga eller skriva.. ( hon är 6½ år)  sen fick jag lov att vända mig bort, för jag hade lite svårt att hålla mig från att själv börja fnissa.. 

Ska man aldrig växa ifrån den där kiss å bajs åldern??? Hon har ju rätt att få vara i den, men jag då???? :S

Men väl mitt alldeles egna hus! Det gågna året har fört med sig mycket som gjort mig starkare som människa.
Jag har separerat, krockat med bilen, flyttat, blivit av med jobbet, blev akut sjuk i gallsten med förhöjda levervärden och gul hela jag..  När jag trodde att det aldrig skulle bli bättre så visade det sig att allt blev bäst!

Jag bytte bil till en kombi, lite rostig den med men underbar att köra och har hjälpt mig flytta mina saker! Jag köpte mig ett eget hus, 140 kvadrat, 6 rok..  lite för litet men mitt! :D
Jag opererade bort gallan och träffade tidigare under hösten 2010 en fantastisk man som bor 30 mil härifrån och han är min underbaring! Har nog aldrig varit så här lycklig och då har förälskelsestadiet redan passerat ;) Dessutom har jag fått en ny arbetsgivare. Jag har bättre lön, bättre arbetsförhållanden och får träna på arbetstid. Jag får bara beröm hela tiden och jag trivs verkligen att få styra lite som jag vill. Ingen som ifrågarsätter om jag jobbar för mycket, för litet, för länge, för långsamt, för noggrannt. De är över förväntan nöjd! Vilken kick för självkänslan! Tänk så skönt det är att komma hem efter arbetet, känna att man fortfarande har ork att laga mat, plocka undan lite, sköta tvätten och mysa med barnen. Har ett helt annat lugn inom mig och stress är något jag bara vagt kan minnas från förr...

Drömmen lever dock vidare..   Kanske får jag tag i ett hus med två skorstenar, kakelugnar och punchveranda en vacker dag?

Ha det bäst!

http://www.tlcsverige.se/tavling

Var med och tävla om Er drömklänning...  ;)

Ska snart gå och lägga mig..   tycker att allting bara snurrar runt.  Jag ska packa dittan och dattan.. jag ska göra det och det.  Jag orkar inte! Jag bryr mig snart inte.. jag känner mig bara tom.

Trött och tom..   inte alls likt mig.

Jag brukar vara glad och kärleksfull.. 

Tänk om man hade mycket pengar.. då skulle jag nog köpa doddos hus. Men jag har ju inga och jag står här med ett hus som ska säljas, men när och för hur mycket, det vet jag inte ännu.

Det är som om allt stagnerat.  Det går segt och tar på krafterna. Krafter som jag inte har kvar.

Håller nog på att bli dålig..  bihålorna spökar igen och det gör förbaskat ont även vid lätt beröring. 

Undrar vart jag ska ta vägen när huset blivit sålt????   *suckar*  Jaa..  den som lever får väl se!

Nä, nu ska jag dra täcket över huvudet.. eller åtminstonde upp till hakan. Burra ner mej mellan töserna och sova bort lite tid. Får väl kliva upp tidigare i morgon. OM jag orkar packa något då? Annars hinns det ju faktiskt med efter jobbet.  Men det känns konstigt..  de bor ju faktiskt här!

... "näver" again! :/

Självklart ska det alltid hända något när Flisan finns med.  *suckar tungt*

De skulle ha skattjakt..  för att finna en gottapåse måste de tyda en skattkarta. I varje påse fanns en ny karta över huset med en ny siffra, ett nytt mål.

Felicia tog över och lyckades hitta de flesta påsar. Delade ut dem bland sina vänner bara för att när sista påsen skulle hittas, ja då fanns där ingen ny karta och självklart så var ju maja i farten och hittade den sista påsen före flisan. Påsen drog hon i golvet, mungiporna åkte ner till knäna och sedan började hon böla. Vilken rolig kamrat hon är! Hoppas verkligen att hon växer ifrån detta annars kommer de aldrig att vilja komma hit fler gånger. (hit och hit..  vad jag menar är att de inte kommer att vilja hälsa på henne fler gånger)

Ja...  tror jag vet en till med dessa egenskaper. Tjurig som berget och säger aldrig vad som är fel förrän det gått alldeles för lång tid.
Jo, jag kanske är lite så också ibland, men inte SÅHÄR tjurig!!! Jag kan bli sur.. men det går ju över rätt snabbt för mig. Händer det inget då, varför gå och tjura i det? Onödig energi att lägga ner då man behöver den till annat. Typ överleva!!! :)

Helt otroligt väder fick vi igår.
 
Solen värmde och barnen njöt av farten i backen. Fort gick det!!!   :D

Vi drack varm oboj och hade falukorvsmackor och salamimackor..  å bullar förståss! Barnen var på strålande humör och allt kändes helt perfekt!

Körde fast med bilen i diket när vi skulle dit och fick ett möte.. men med lite tålamod och backning och slirning så kom jag loss. Skitstolt! :)

Sedan åt vi middag...  rester från fredagen som satt finfint, hade inte någon ork att ställa mig och tillaga något nytt direkt.
Sedan gick jag ut med L på en långprommis igen. Helt underbar dag måste jag säga!

Natten till igår var inte lika rolig, så trött var jag förståss på morgonen. Vaknade kl. 02:57 av svt2´s testbild och klassisk musik.

Somnade inte om förrän vid 5.  Lite sur var jag då. Hade legat och oroat mig 2 timmar då.  Men vaknade trots allt på mycket bättre humör. Kanske var det för att jag låg och såg på remington steel tills jag somnade igen.  Han var ju liksom rätt snygg på den tiden! Hahaha!


Idag har allt varit uppochner..  :) men inte på ett helt tokigt sätt ändå. Har mått bra! Det är ju huvudsaken tycker jag!!!

Haft en väninna över på middag. Tyvärr hade jag rätt ont i huvudet, men det beror nog på lågtrycket.
Trevligt var det i allafall.

Det blir som lite ensamt i helgen. Inte riktigt som jag tänkt mig..

Hade planerat att åka ut med barnen till pulkabacken i morgon (lördag) och ta med lite fika.. varm oboj, bullar..  men bullarna drog barnen i sig tidigare ikväll..  och sedan så kommer A förbi igen. Så det blir ingen pulkabacke skulle jag kunna tro. Å ingen varm oboj heller.. Får väl hoppas att söndagen erbjuder milt väder istället.

Bör egentligen sova nu..  men det är det där med andetagen ni vet. Ja, jag är nog lite löjlig skulle jag kunna tro... :)

Idag har det bara kännts konstigt. Svårt att beskriva..  det gör som liksom ont i bröstet ibland.  Blir arg och lessen på mig själv att jag inte bara kan släppa saker. Det hade varit som bäst för min del just nu. Fastnade med blicken i någon annans idag och insåg att jag blev generad..  (ja, det var faktiskt C´s blick) Man får visst inte stirra tror jag mamma har sagt någon gång..   ;)

Jag försöker glädjas åt andra..  tänka snälla tankar och se på framtiden med lite ljusare sinne (vilket egentligen inte är så svårt, då jag faktiskt gör det dagligen). Men då vred det om i magen på mig igen...  började stortjuta när jag pratade med L idag. Kanske är det för allas bästa.. men helt säkert kan jag inte säga att det är. Jag vet inte varför det känns så viktigt för mig..  varför han känns så viktig för mig. Defenetivt en klassiker av separationsångest.

Tänk vad lätt det är att känna sig helt värdelös..  så onödigt egentligen.
Tänk vad svårt det är att våga prata med någon om vad man känner..  vad man räds..  man går omkring som katten kring het gröt och när man väl vågar sig fram så visar det sig att gröthelvetet redan blivit svinkall och inte smakar lika gott längre.  Också väldigt onödigt!

Så här står jag nu..  helt värdelös med kall gröt och tycker lite synd om mig själv..  men man får väl lov att göra det ibland? Tycka synd om sig själv menar jag..  Eller?

Det blir en bergochdalbana nästan hela tiden. Upp och glad, ner och förskräckt!!!

Idag bär det av till Helgum. Till mor och far.  Barnen ska åka skridskor och jag ska hälsa på min kusin och hans fru.

Bilen..  den enda bilen som fungerar hemma, har börjat låta lite oroväckande i hö. hjulhus. (låter mer och mer, det lät lite innan) Det gnisslar och gnekar som om däcket låg emot. Har med fingrarna försökt lokalisera vad som gnisslar men däcket verkar inte slitet och det luktar inget konstigt när jag kört.

Motorvärmaren är väck. Det blir till att skaffa en ny sådan. Kanske beställa nya fjädrar fram också.. 

Snart fyller min..  mitt ex 40. Pappa till mina minsta. Ofta dyker det upp minnesbilder från våran tid. Trevliga sådana.. men även jobbiga.
Det är jobbigt nu med. Hoppas att det går fort. Så att man kan lägga saker bakom sig och fokusera på nuet istället.  Håller på att packa så gott det går. Det ska ju rensas och sorteras..  man kan inte ha med allt.. man kan inte spara på allt... lära sig släppa taget om sådant som man inte ska ha längre. Även honom.

MEN, jag klarar det..  ur askan ni vet! ;)

det är så otroligt skönt att få rensa skallen och hjärtat.

1,5 h blev det igen..   skönt att känna lugnet sprida sig inombords. Att gå bort en massa kollijox.

Du är viktig för mig...  jag saknar dig!




Genom mörkret stapplar jag mig fram..  mina händer blir mina ögon.
Mina händer som känner med hjärtats slag.
Som bränner och lämnar märken efter sig..

Kan inte se dig, vet inte vart du är..  vet inte vem det är som står där och betraktar mig.
Är du min vän eller vill du mig illa? Jag skriker tyst ut i mörkret... och får tystnaden till svar.

Det är genom sig själv som man tror att man känner andra!

Mycket tänkvärt..   Jag tror gott om alla tills de bevisat motsatsen..

Hur tänker DU?

Om man låser ute andra, döljer och gömmer..  är man ärlig då?
Har man rent mjöl i påsen då man letar fel hos andra?
Eller är det sig själv man misstror så pass att det manifesteras? Att få osanning att låta som sanning..

En undran bara... om vad som egentligen kan vara sant och osant!

Om hur det är möjligt att manipulera en omgivning för egen vinnings skull..  kan man göra det?
Får man göra det???

Får man skada andra för att dölja sina egna upptåg?

Nej! Det får man inte!!!!

Inte i min värld i allafall..

..då inser man egentligen hur ensammen man är. 

När hela ens världsbild rasar samman..  så får man försöka att bära världen på sina axlar. (det går, jag lovar)

Allting går.. om än lite långsammare, lite tyngre och lite mer förvirrat och mycket mera tomt.

Tänk ändå om jag kunde läsa tankar.. Vad mycket trevligare det hade varit. Vad mycket mer jag hade förstått.

Men jag kan inte läsa tankar. Jag vet inte vad som rör sig innanför..  och där står jag med tystnaden som jag gjort så många gånger förr.

Och fattar egentligen ingenting.

När allt läggs på mig..  men det ska inte vara så. För det är inte så. 

Min dotter fick en bok av mig när hon var liten. Den heter, vad som än händer...
En fantastisk saga om liten och stor och vad som händer när man blir arg.. och vad som händer när man dör.

Den börjar med att Liten vänt upp och ner på rummet.. och säger:

Det är en arg liten liten ni ser och ingen älskar mig mer..  Å liten sa stor. Arg eller ej, vad som än händer så älskar jag dig.  På slutet kommer det som oftast ger mig några tårar i ögonen.
Men vad händer med kärleken? Går den sönder sa liten, kan man lappa och laga den om den är sliten?
Stor sa: Å hjälp sa stor, vem vet sånt bestämt.. Jag vet bara att jag ska älska dig jämt!
Liten sa: Men när vi dör och inte finns och så, älskar du mig då? Kan kärleken bestå?
Stor höll liten hårt och de såg ut genom sitt fönster, såg på månens sken och tusen stjärnors mönster.
Liten, se på alla stjärnor som gnistrar så min vän. Och minns att några dog för mycket längesen.
Där gnistrar de i natten, de som en gång var.. Kärlek är som stjärnor, Den finns alltid kvar!!!!

Hade migrän igår.. Det var rätt nedsläckt i huset då ljuset gjorde ont. Maten smakade illa..  och ingen promenad blev det. Prövade att ta en tablett mot huvudvärken och smärtan bakom ögat.  Naproxen..  *suckar* ja, munnen tyckte inte om den i allafall. Verkar inte tåla den.

I sommras hade jag migrän ofta..  vilket innebar att jag åt dessa tabletter lika ofta. En biverkning är sår i munnen och självklart åkte jag på det då vi var på semester i stockholm.  Hela läppen svällde ju upp! En vecka tog det för munnen att läka.. :(

Nu klarade jag mig lindrigt igår, men liten svullnad uppstod och tungan kändes lite bortdomnad. Huvudvärken försvann i allafall! :)    Funderar på att köpa hem annan medicin..  synd bara att jag har så många tabletter kvar.

Men idag! Idag har det varit en helt underbar dag...   jag har varit på superbra humör. Som en solstråle som en av kunderna uttryckte sig..  :)

Sedan när jag kom hem så var barnen helt underbara. Inget bråk, inget trots och de åt upp all mat. (fast det är ju klart.. våfflor med grädde och hallsonsylt är inte så dumt)

Sedan har jag varit ute och gått en timma igen. Det är mycket upp och ner där jag går.. och många branta backar att gå i. Har aldrig varit så lätt att gå den vägen som det var idag.  Stannade inte en enda gång för att vila! Jag är rätt stolt över mig själv för det.

Fan vad kul hon är.. Min fina vän L! Vi dummar oss och skrattar i stort sett nästan hela vägen när vi går.  Är så otroligt tacksam att jag fått henne som vän.  Hon har hjälpt mig genom så mycket konstiga känslor som jag annars inte skulle klarat av själv.  Det känns som att jag har fått tillbaka mig själv..   den där tokiga glada tjejen som jag var förut. Och jag känner mig så otroligt stark inombords att jag faktiskt kan utmana ödet med att säga att det inte finns något som kan knäcka mig nu. (förutom om det skulle hända barnen något)

Det är rätt fantastiskt när man inser att  "jag inte behöver någon annan för att känna kärlek".. utan att den finns inom mig vart jag än går....

Varit ute och gått.. blev endast 1h. Njutit för fulla muggar av vädret.  Om jag hade klivit upp tidigare i morse så hade jag nog tagit mig en tur på skidor.. men det kommer väl fler dagar för det skulle jag kunna tro.

Hjälpt Conny med att försöka starta det gröna eländet. Det gick inte! Men nu har jag i allafall erfarenhet av att bogsera! :)

Arbete i morgon..  längtar till onsdag, för då är det bara 2 dagar kvar av arbetsveckan. :)

Har plockat ner julstjärnorna, förutom i Flisans rum. Den fick jag inte röra! (hon gillar sin röda julstjärna på fot) Måste dock hitta några lampor till köksfönstren. Det blir liksom lite mysigare hemma då och det känns viktigt.

Har surrat med Lena i över en och en halv timme ikväll i telefon..  hon kom över tidigare med lite kakor och bullar så vi fick lite kalas här hemma. Hon ville liksom fly fältet då hon torrkokat kaffepannan och behövde vädra ur lite. (vi satt visst i telefonen då med) ;)

Härligt att ha någon att prata med. Kvällen går fortare och man känner sig mindre ensammen. Nä, nu blir det till att ge Jolly lite kvällsmat och sedan krypa ner under täcket och drömma sig bort i något ljuvligt!
kram och godnatt!!!

Ni vet den där härliga känslan att komma hem efter en lång arbetsdag, då det bara bubblar inom en av längtan efter familjen och att få kramas, den känslan gillar jag jättemycket!

-Tänk att komma hem till tomhet och ett kärleklöst liv..


När man möter blicken hos någon som tycker om en och man kan känna värmen ända ner till tårna, den känslan gillar jag också väldigt mycket!

-Tänk er att möta en blick som är tom och kall..  brrr!


När man hör värmen i någons röst, bara för att denna person tycker om en och tänker gott om en, den känslan är som en smekande vind inom en !

-Tänk er att få höra en röst med förakt..


När man möter en person och får en stor kram bara för att man betyder något för denne, det är underbart!

-Tänk er ett liv utan värme.. utan kramar, utan beröring..


När man känner sig uppskattad för den man är, det är också underbart!

-Tänk er att ingen bryr sig om en...


Tack för mina barn, min familj och mina vänner för att ni är en fantastisk del av mitt liv!
 Barnen för deras kärlek, den villkorslösa underbara!
 Mina vänner för deras tålamod, värme och lojalitet.
 Min familj för att ni är så underbara!

Tänk vad mycket man har att uppskatta! Vad mycket kärlek, värme och omtanke man har runtomkring sig..
Och jag är så otroligt tacksam för detta!

Älskar er!!!!